Ta inte detta som en strid mot er anonyma nu, detta inlägget kommer bara av en ren slump vid sama tillfälle.

Jag har tänk på en sak .. Ungdomar i min ålder, eller runt min ålder typ 14-18 .. många vet faktiskt inte vem dom egentligen är, dom har liksom inte hittat sin egen identitet och därför är det många som spelar en roll som dom egentligen inte är. Vissa är på ett visst sätt för att alla andra är det det viset och då måste dom vara likadan, vågar liksom inte vara sig själv. Jag menar inte att det är något fel i att inte riktigt ha hittat son identitet. Utan vad jag menar är att jag tycker det är synd att det ska vara så, att man inte vågar vara den man egentligen är för att man är rädd för att man inte kommer bli omtyckt eller accepterad. Men är det verkligen värt att "spela en roll" som någon annan bara för att bli just omtyckt och accepterad ? I vissas fall kanske det är så och i vissa inte.

Jag vet utav egen "erfarenhet" att man vinner inget på att vara på ett sådant sätt, inte i längden iallafall. Jag vet att jag har varit sådan, men inte för att jag var rädd .. tror jag inte iallafall. Det var när jag var kanske 13-14, då ville jag vara som alla mina kompisar, jag skrattade åt deras skämt även fast jag kanske inte ens tyckte att de var roliga och jag kanske sa och gjorde saker som jag gjorde normalt sett inte gör.

Som jag skrev i ett inlägg häromdan, jag kanske är mognare än vissa av mina vänner. Inte alla, men vissa och jag tror att en del av mina vänner faktiskt är mycket mognare än vad dom vill visa, för dom vill vara som alla andra. Men jag vill inte vara som alla andra, jag vill vara mig själv och det är jag. Jag önska bara att fler faktiskt vågade vara just det .. sig själv :)